Jag roade mig med att översätta en av de litet mer kända finska sångerna till svenska, nämligen "Tuntematon potilas" av Arttu Wiskari. Med känd i det här sammanhanget menar jag nog enbart känd bland en finskspråkig publik.
Sångens titel översatt till svenska är "Okänd patient" och anspelar på boken och filmen "Okänd soldat" av Väinö Linna, med finska titeln "Tuntematon sotilas".
Slutresultatet ser du nedan:
Okänd patient
"Man bryter sig in mitt hem varje natt
jag är säker på att det är övervåningens typer som gör det
de äter torrfodren i skåpen
och i askkoppen lämnar de Boston-cigaretterna
Jag har tröttnat på att vara rädd,
därför sover jag med pistolen under dynan
jag lärde mig att använda den tidigt
den tjänade mig redan vid fronten.
Stalin invaderade idag Helsingfors, vilket jag berättade till sköterskan
Och jag gömde mig så klart under min säng
De kom in igen med ett nytt piller, jag gömde det mellan madrasserna
Den här sjukdomen tog mitt förstånd, fast jag kämpade emot.
Hör nu min önskan, jag vill bort
Är inte min tid här slut nu?
Jag har redan sett det här livet, jag fick allt och litet till
Hör min önskan, jag vill bort
Är inte min tid här slut nu?
Jag skulle vilja dö som en soldat,
hälsningar en okänd patient
Senaste gången jag såg min morfar,
så kände han inte mig längre
konditionen har rasat
Han har försvunnit till slaget om Raatteentie igen
Jag fick igår ett samtal från vårdhemmet,
morfar har nu sluppit bort från kriget
Fast jag gråter, så tror jag
att vi träffas igen
När vi nu bär din kista
och vi går igenom kyrkogården
Så förstår jag nu din önskan
som fick mig att ilskna till.
Hör nu min önskan, jag vill bort
Är inte min tid här slut nu?
Jag har redan sett det här livet, jag fick allt och litet till
Hör min önskan, jag vill bort
Är inte min tid här slut nu?
Jag skulle vilja dö som en soldat,
hälsningar en okänd patient"
Ja, sången låter nog inte i mitt tycke alls lika bra på svenska. Vilket dels kan bero på att det är svårt att översätta sånger och liknande ordagrant, men också på det att Sverige inte alls har en lika krigisk historia i direkt närminne som vi har i Finland.
Sången berättar om en äldre man i Finland, som deltog i Vinterkriget åren 1939-1940, och som nu blivit gammal och bor på ålderdomshem i Esbo/Helsingfors. Dessvärre har han drabbats av demens och till och med glömt bort vem hans barnbarn är, för i tankens värld har han åkt tillbaka till slaget vid Raatteentie (ett av de viktigaste slagen för att säkra Finlands självständighet).
Sången är onekligen melankolisk i ganska stor utsträckning, men ingjuter samtidigt litet hopp genom att mannen i sången ändå fått uppleva tillräckligt av livet och nu vill dö en värdig död (dö som en riktig soldat). För i Finland bor det ännu kvar en inneboende stolthet för de människor som kämpade och på olika sätt säkrade vår självständighet. Men barnbarnet i sången kan inte ändå acceptera att morfar känner sig färdig med livet här på jorden, utan det är först när de går genom kyrkogården med morfaderns kista som det går upp för honom varför morfar önskade bort härifrån. Han hade fått sin del av livet här.
Nåväl, vad anknyter då den här sången till med vad jag brukar skriva på min blogg?
Knappast till något direkt utan det är bara en vacker sång på finska. Däremot själva musikvideon innehåller ett par element som anknyter till hur det är att leva med social fobi. Videon är gjord bakvägen från det ögonblick när mannen i låten rymt från ålderdomshemmet hittas på bussen av polisen och spelas upp bakvägen från det ögonblick när han rymde.
I videon får man se hur han blir uttittad av människorna på gatan, av allt från småbarn till vuxna och suputer på parkbänkarna i centrala Helsingfors. Och till och med en hund spänner ögonen i honom på hans färd genom staden. Nåja, jag förstår att du säkert finner mina paralleller i det här fallet relativt långsökta eftersom folks blickar på den här mannen är befogade i och med att går i strumplästen genom staden, men samtidigt har de lyckats fånga litet av den känsla som social fobi ibland för med sig när man blir uttittad och granskad av omgivningen på ett sätt som jag inte hittat i någon annan film. Dessutom är miljöerna kända för mig, då jag ibland brukar brukar röra mig längs med de aktuella promenadstråken i H:fors.
Vill du höra en mera munter finsk låt så rekommenderar jag antingen "Silkki" av Jukka Poika eller "Mysteriet" i duett av Aki Sirkesalo och Lisa Nilsson var de sjunger växelvis på svenska och finska - för det nog inte bra att enbart välja den melankoliska skalan av finsk musik. Sen finns det också en bra låt på engelska av det finska bandet My first band med "Don't break my Corazone".
Österbottningen
En blogg om en 20-årig finlandssvensk kille som lider av Ehlers-Danlos syndrom (klassisk typ, II) och social fobi.
Visar inlägg med etikett svenskfinland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svenskfinland. Visa alla inlägg
22 augusti 2014
7 juni 2014
Något om social fobi
Jag har sedan jag var ungefär 7-9 år gammal dragits med ett problem, som jag på senare tid fått veta är social fobi. Social fobi - visst låter det dramatiskt som om jag skulle ha en fobi mot alla människor? Men som tur är så inte fallet.
Vanligen kan man dela in social fobi i två huvudgrupper, en generell och en specifik social fobi. Den generella social fobin omfattar att man allmänt taget är osäker och känner sig iakttagen (och bedömd på ett negativt sätt) med mera i de flesta sociala situationer. Medan den specifika social fobin innefattar vissa särskilda situationer i tillvaron, vanligen att drar sig för presentationer eller överlag inte vill uppträda offentligt. Personligen har jag nog den generella typen av social fobi.
I Finland kallas social fobi på finska för "Kahvikuppineuroosi", vilket anspelar på det faktum att en del är nervösa då de dricker kaffe i ett större sällskap och kanske till och med börjar darra med kaffekoppen. En annan term, som jag hört i Finland för social fobi, är social ångest. Personligen kan jag tycka att de är ganska synonyma även, om social ångest låter "värre" i mina öron. Den korrekta termen i Sverige torde åtminstone vara social fobi, om jag har förstått saken rätt av vad jag läst. Nog med hårklyveri om vad man skall kalla tillståndet.
Vad bottnar då social fobi i? Vanligen i dålig självkänsla och kanske också dåligt självförtroende. Vidare är det vanligt att man tolkar beteendet av andra personer som att de inte gillar en - oftast får man genast upp en negativ tanke om sig själv. Man har ofta således en orealistikt dålig bild av sig själv, i stil med "usch, vilken tråkig och stel typ jag är - vem skulle vilja umgås med mig?" - vilket ofta leder till en självuppfyllande profetia i skarpt läge.
Sen finns det även andra tillstånd som påminner om social fobi, bl.a. fobisk personlighetsstörning som är psykisk sjukdom som sitter ännu djupare och påverkar ens personlighet. Vanligen börjar man då dra sig undan allt mera umgänge, även om det naturligtvis är individuellt.
Sen finns även den neuropsykiatriska diagnosen Aspergers syndrom, som också utöver andra saker ofta också påverkar det sociala samspelet med andra människor. Det är även möjligt att ha både social fobi och Asperger, oklart hur vanligt det är.
Personligen har jag ingen egen erfarenhet av varken fobisk personlighetsstörning eller Aspergers syndrom, utan min kunskap är på lekmannanivå om dessa.
Jag har läst i en bok att social fobi är ett osynligt handikapp - vilket är en åsikt som jag delar. Social fobi både den specifika men särskilt den generella sociala fobin blir ett hinder i vardagen för den som är drabbad. Social fobi betyder inte att man inte skulle vilja lära känna andra människor, oftast tvärt om.
Jag menar, även om jag har social fobi skulle jag gärna träffa och lära känna nya människor - men jag drar mig ofta av just rädsla! En del människor är dock så öppna och i viss mån påträngande och envisa att de genom detta beteende lärt känna mig, och tack vare det har vi blivit vänner. :)
Tyvärr är vi i Finland, kanske inte så öppna mot nya människor, även om jag upplever att det är bättre här i svenskfinland och bland finlandssvenskar överlag.
Tack och lov finns det behandling mot social fobi, mer om det senare!
Österbottningen
Vanligen kan man dela in social fobi i två huvudgrupper, en generell och en specifik social fobi. Den generella social fobin omfattar att man allmänt taget är osäker och känner sig iakttagen (och bedömd på ett negativt sätt) med mera i de flesta sociala situationer. Medan den specifika social fobin innefattar vissa särskilda situationer i tillvaron, vanligen att drar sig för presentationer eller överlag inte vill uppträda offentligt. Personligen har jag nog den generella typen av social fobi.
I Finland kallas social fobi på finska för "Kahvikuppineuroosi", vilket anspelar på det faktum att en del är nervösa då de dricker kaffe i ett större sällskap och kanske till och med börjar darra med kaffekoppen. En annan term, som jag hört i Finland för social fobi, är social ångest. Personligen kan jag tycka att de är ganska synonyma även, om social ångest låter "värre" i mina öron. Den korrekta termen i Sverige torde åtminstone vara social fobi, om jag har förstått saken rätt av vad jag läst. Nog med hårklyveri om vad man skall kalla tillståndet.
Vad bottnar då social fobi i? Vanligen i dålig självkänsla och kanske också dåligt självförtroende. Vidare är det vanligt att man tolkar beteendet av andra personer som att de inte gillar en - oftast får man genast upp en negativ tanke om sig själv. Man har ofta således en orealistikt dålig bild av sig själv, i stil med "usch, vilken tråkig och stel typ jag är - vem skulle vilja umgås med mig?" - vilket ofta leder till en självuppfyllande profetia i skarpt läge.
Sen finns det även andra tillstånd som påminner om social fobi, bl.a. fobisk personlighetsstörning som är psykisk sjukdom som sitter ännu djupare och påverkar ens personlighet. Vanligen börjar man då dra sig undan allt mera umgänge, även om det naturligtvis är individuellt.
Sen finns även den neuropsykiatriska diagnosen Aspergers syndrom, som också utöver andra saker ofta också påverkar det sociala samspelet med andra människor. Det är även möjligt att ha både social fobi och Asperger, oklart hur vanligt det är.
Personligen har jag ingen egen erfarenhet av varken fobisk personlighetsstörning eller Aspergers syndrom, utan min kunskap är på lekmannanivå om dessa.
Jag har läst i en bok att social fobi är ett osynligt handikapp - vilket är en åsikt som jag delar. Social fobi både den specifika men särskilt den generella sociala fobin blir ett hinder i vardagen för den som är drabbad. Social fobi betyder inte att man inte skulle vilja lära känna andra människor, oftast tvärt om.
![]() |
| Ungefär så här går tankarna ofta i mitt huvud. Slutresultat är ofta, om igen bryter isen, att jag är tyst - fast jag inte vill! |
Jag menar, även om jag har social fobi skulle jag gärna träffa och lära känna nya människor - men jag drar mig ofta av just rädsla! En del människor är dock så öppna och i viss mån påträngande och envisa att de genom detta beteende lärt känna mig, och tack vare det har vi blivit vänner. :)
Tyvärr är vi i Finland, kanske inte så öppna mot nya människor, även om jag upplever att det är bättre här i svenskfinland och bland finlandssvenskar överlag.
Tack och lov finns det behandling mot social fobi, mer om det senare!
Österbottningen
Etiketter:
Finland,
finlandssvensk,
social fobi,
social ångest,
svenskfinland
Plats:
65100 Vasa, Finland
5 juni 2014
Om social fobi och panikångest i Finland
Igår kväll hade jag litet tid över, plus att det regnade utomhus här i Vasa, Finland, så jag bestämde mig för att skriva två längre inlägg på SPS.nu.
SPS.nu är för de som inte känner till sidan, en sida för personer med panikångest och/eller social fobi.
Förkortningen står för Stödsidan för drabbade av panikångest och socialfobi.
Det främsta funktionen i mitt tycke med SPS, är deras forum varigenom man får utbyta kontakter och diskutera med andra som har social fobi och panikångest.
SPS forum hittar du här: http://www.sps.nu/forum/
Det första inlägget jag skrev handlade om att jag saknar finlandssvenskar som är aktiva på just sidan SPS. Vad det beror på vet jag inte. Kanske har inte finlandssvenskar hittat dit ännu, eller så anger de inte varifrån de kommer. Det försökte jag råda bot på genom att skapa en tråd om Finlandssvenskar med panikångest och socialfobi / socialångest. Tråden hittar du här:
Finlandssvensk med panikångest och social fobi (SPS.nu)
Det andra inlägget jag skrev behandlar vilken typ av behandling som finns tillgänglig för personer med panikångest och socialfobi i Finland. Vården i Finland, är ju i huvuddrag ganska likadan som den man kan få i Sverige. Vissa skillnader finns dock, som jag märkt av, därför tyckte jag det var på sin plats med en sådan tråd också! Den största skillnaden i mitt tycke är nog att det i Finland finns möjlighet till mera omfattande och intensiv terapi, som subventioneras av FPA (Folkpensions anstalten). Den tråden hittar du här:
Behandling av social fobi och panikångest i Finland (SPS.nu)
Österbottningen
SPS.nu är för de som inte känner till sidan, en sida för personer med panikångest och/eller social fobi.
Förkortningen står för Stödsidan för drabbade av panikångest och socialfobi.
Det främsta funktionen i mitt tycke med SPS, är deras forum varigenom man får utbyta kontakter och diskutera med andra som har social fobi och panikångest.
SPS forum hittar du här: http://www.sps.nu/forum/
Det första inlägget jag skrev handlade om att jag saknar finlandssvenskar som är aktiva på just sidan SPS. Vad det beror på vet jag inte. Kanske har inte finlandssvenskar hittat dit ännu, eller så anger de inte varifrån de kommer. Det försökte jag råda bot på genom att skapa en tråd om Finlandssvenskar med panikångest och socialfobi / socialångest. Tråden hittar du här:
Finlandssvensk med panikångest och social fobi (SPS.nu)
Det andra inlägget jag skrev behandlar vilken typ av behandling som finns tillgänglig för personer med panikångest och socialfobi i Finland. Vården i Finland, är ju i huvuddrag ganska likadan som den man kan få i Sverige. Vissa skillnader finns dock, som jag märkt av, därför tyckte jag det var på sin plats med en sådan tråd också! Den största skillnaden i mitt tycke är nog att det i Finland finns möjlighet till mera omfattande och intensiv terapi, som subventioneras av FPA (Folkpensions anstalten). Den tråden hittar du här:
Behandling av social fobi och panikångest i Finland (SPS.nu)
![]() |
| Bild av var du hittar finlandssvenskarna |
Österbottningen
Etiketter:
Finland,
finlandssvensk,
panikångest,
social fobi,
social ångest,
svenskfinland,
Vasa,
Österbotten
Plats:
65100 Vasa, Finland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

