Jag har nu ätit medicinen Venlafaxin för min sociala fobi och panikångest i över tre månaders tid nu. Så jag tror att det kan vara läge att blicka tillbaka på den tid som varit.
Till nya läsare
För er läsare som senare hakat på min blogg, så kan jag som bakgrunds information delge att jag ätit psykofarmaka (dramatiskt ord, inte sant?) sedan oktober 2013 för min sociala fobi och panikångest.Jag prövade först Citalopram som jag fick utskrivet av en allmänläkare vid Studenterna hälsovårdsstiftelse (SHVS), först på en dygns dos om 20 mg. Som efter drygt två månader i december ökades till 30 mg. Citalopram hade en relativt god effekt på min panikångest de facto, men en mycket mera ringa effekt på min sociala fobi, tyvärr. Därför fick jag en remiss till deras (SHVS) psykiater för att denne skulle ta ställning till saken.
Resultatet var att han (psykiatern) rekommenderade ett byte till Venlafaxin, då jag hade som en biverkning av Citalopram att jag blev trött på dagarna. Vilket i mitt fall inte var en önskvärd biverkning, då jag nog måste vara någorlunda skärpt under studierna på universitet...
Byta Citalopram mot Venlafaxin
Jag har ätit medicinen Venlafaxin nu i litet över 3 månaders tid efter bytet från Citalopram i april 2014. Jag bytte på order av psykiatern direkt från Citalopram på en dos om 30 mg till Venlafaxin på 75 mg, genom att helt sonika sluta ta Citalopram en morgon för att direkt ersätta det med Venlafaxin. Jag var faktiskt litet orolig för medicinbytet, då jag hört att Citalopram i sig kan ge relativt kraftiga utsättningsbesvär. Men jag upplevde ingenting farligt, jag var bara aningen trött och hade litet huvudvärk de första dagarna - men långt mindre än förväntat åtminstone.Sen trappade jag upp dosen med Venlafaxin stegvis under två veckor från en dags dos på 75 mg till 150 mg, d.v.s. två kapslar om 75 mg. Jag har för vana att ta medicinen på morgonen, vilket också läkaren rekommenderade då den kan ha en "aktiverande" effekt, vilket ju inte är önskvärt vid sänggående. Inga konstiga biverkningar så långt, även om jag började svettas litet mera i sommarvärmen.
Efter drygt en månad, i maj 2014, så var det dags för återbesök vid psykiatern för kontroll av utfallet av den nya medicinen. En diskussion gav vid handen att psykiatern rekommenderade att dosen skulle ökas till 225 mg, som dags dos eftersom utfallet så långt varit gynnsamt. Därför fick jag också ett recept på 1x75 mg och 1x150 mg att ta på morgonen, så att jag slipper ta hela tre kapslar varje morgon, tack för det!
 |
| Tyvärr har dock inte antidepressiva den här verkan, som en del faktiskt tror med tanke på namnet "lyckopiller" i folkmun... |
Erfarenheter av Venlafaxin
Vilka är då mina erfarenheter av Venlafaxin så här långt? Några saker har jag åtminstone märkt av. För det första har jag blivit mindre trött på dagarna av medicinen i jämförelse med Citalopram. Det här var ju också en viktig faktor till att bytet blev aktuellt, så ur det perspektivet verkar bytet lyckat åtminstone.
Sen har jag också märkt av en effekt att jag faktiskt blivit litet mera utåtriktad i mitt beteende, vilket förvånar mig. Jag har en känsla inombords att jag vill ta kontakt med nya personer, och i viss mån också återknyta kontakten med tidigare bekantskaper. Ingen dramatisk förändring, men den är ändå kännbar faktiskt. Dessutom är jag nog mera avslappnad i sociala situationer.
Något negativt? Jo, jag känner mig faktiskt något avtrubbad på senaste tiden och litet slöare i tankeverksamheten, att man bryr sig mindre helt enkelt. Det här är en effekt som kan vara både positiv och negativ, och jag förstår att idén bakom Venlafaxin också måste vara sådan. Detta eftersom "vi" med social fobi, ofta är "hyperkänsliga" mot vad andra människor skall tro om oss. Därför måste nog denna sak dämpas i våra skallar för att vi skall bli bättre. Samtidigt är jag litet orolig för att det skall gå "för långt" att man blir för avdankad helt enkelt. Frågan är dock om det är medicinens fel, eller om det är sommarvärmen som bidragit till denna effekt på senaste tiden. Jag väntar på svalare väder för att kunna göra en mera rättvis bedömning.
Jag vill inte ännu dra några för vittgående konklusioner av Venlafaxin ännu, det har ju bara gått tre månader, vilket är litet för kort tid. Jag tror att det några mer bestående konklusioner får vänta ytterligare några månader. Men hittills är jag åtminstone nöjd med resultatet av Venlafaxin i jämförelse med Citalopram, så i mitt fall var nog ett byte påkallat. Men samtidigt är Venlafaxin ett starkare preparat som sjuter betydligt bredare, då det utöver seratonin balansen också påverkar noradrenalin balansen. Frågan är dock om det inte är skjuta mygg med hagelgevär? Men å andra sidan, hur mycket skall man hålla på experimentera med olika mediciner om ett byte inte är påkallat? Inte vet jag, utan i den frågan är jag väl tvungen att ty mig till de professionella inom vården, och försöka delge en så sanningsenlig och korrekt bild av mitt mående så att de kan göra riktiga bedömningar.
Österbottningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar